Mannen i den vita hatten (16 �r senare)
En b�nkrad i en rastl�s sen april
Jag tittar �ver axeln och ser dig blinka till
Jag kan f� dig n�r du vill
En vind bl�ser skr�p l�ngs korridoren en sista g�ng
Och du & jag h�ller andan och h�ller h�nder i spr�nget
Det �r inte s� l�ngt hem
�n finns det tusentals t�rar kvar
De var dina att ge vemsomhelst
�ntligen
De �r de dyrbaraste smycken du har
S� be aldrig om urs�kt igen
�ntligen passerar vi deras gr�nser
Minns du v�r blodseld, v�ran lag
V�rt dumma korstr�g mot en lika korkad stad
Jag minns allt, som naglarna mot glas
Men du bara skrattar �t mig, f�rminskar allt till ett sk�mt
Men jag ser p� din �ngsliga h�llning, din jagande blick att de k�nns
Att det �r l�ngt hem
Och snart finns det inga t�rar kvar
De var v�ra att ge vemsomhelst
�ntligen
De �r de dyrbaraste smycken vi har
S� be aldrig om urs�kt igen
�ntligen s�tter du sj�lv dina gr�nser
Den d�r pojken jag aldrig k�nde
Som gick p� gator jag aldrig s�g
Och t�nkte tankar jag aldrig t�nkte
Under ett tunt och flygigt h�r
Och alla k�nslor slog och spr�ngde
Hela vardagen full med h�l
I en tid d� inget h�nde
I en stad som alltid sov
Men �lskling vi var alla en g�ng sm�
Ja, vi var alla en g�ng sm�
Ja, vi var alla en g�ng sm�
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuv�s
Och s� odlar jag min r�dsla
Ja, jag s�r st�ndigt nya fr�n
Och i mitt v�xthus �r jag s�ker
D�r v�xer avund klar och gr�n
Jag �r livr�dd f�r att leva
Och jag �r d�dsr�dd f�r att d�
Men �lskling vi ska alla en g�ng d�
Ja, vi ska alla en g�ng d�
Ja, vi ska alla en g�ng d�
Vi ska alla en g�ng d�
vi ska alla en g�ng d�
vi ska alla en g�ng d�
S�kmotoroptimeringst�vling med orden Aftonbladhet, Expressn, Svenska Dagbladhet och Internetv�rd